Inlägg

VÄNSTER BEN ÄR JU BÄTTRE

Jag har under en tid varit rädd för att jag blivit sämre i höger ben.... men så härom dagen insåg jag att det inte är höger ben som blivit sämre utan vänster ben som blivit bättre. Jag vågar knappt tro det.  I och med detta har glappet mellan höger och vänster blivit större och resulterat i att det har blivit mer osynk mellan de två benen och jag har svårare att ta mej fram.  Samtidigt med den insikten känns det mer okej... självklart kommer jag klaga på högerbenet som vanligt, men nu vet jag i a f att kroppen håller på att bli bättre. Sen vet man ju aldrig hur lång tid det tar. Nu får jag bara hoppas och be att det blir likadant med höger ben så dom kan vara mer i synk, så det blir lättare med balansträningen. Men det är också viktigt att se realistiskt på det. Det kanske inte händer mer med mina ben. Men då blir jag ärligt talat lite bitter... för som det är nu har det ju bara försvårat min gång och ni som ser mej upplever nog att jag är sämre i min gång. Kanske en WalkAide ...

DET KRÄVS ATT VARA FRISK FÖR ATT VARA SJUK..

Läste tidigare ett inlägg i Ms-portalen skrivet av   takeMS  : Dom flesta MS sjuka har lagt sin (o)hälsa in i neurologernas händer och litar blind på vad dom säger. MS patienter har gjort det på grund av att inte ha ork, depression eller vad som helst. Dom vill väl att neurologerna ska föra och utkämpa deras kamp mot sjukdomen. Neurologerna kan mycket, ingen tvekan om den saken, men dom flesta saknar empati, förståelse och vilja att hjälpa (sätta sig in) till med något som inte är "by the book" tex CCSVI, LDN och Sativex Jag kan inte heller fatta att (speciellt här på MS portalen) många MS sjuka inte gör något åt saken. Visst, många känner sig nöjda med den medicineringen dom har fått och är beredda att stå ut alla biverkningar dom kan ge. Som tur är, det finns uppstickare här som för kampen vidare för bättre MS hälsa och nya behandlingar, även för dom som redan kastat in handduken. Må väl PP  // takeMS 04.01.2011, 09:48  Nu vill jag ju inte påstå att min doktor sa...

JAG ÄR KÄR!!

Bild
SOMMAR som innebär sol och värme.  Nu kan jag äntligen vara en lång tid i den. Solen är min stora kärlek!!! Åh, jag älskar den... Förlåt att jag tjatar, men i dessa dagar påminns jag dagligen om att värmekänsligheten är borta.  Visst kroppen blir sådär värmetrött, men det blir dom flesta som är i solen länge. Men för någon som redan har problem med att röra sej är det ju inte u ltimalt. Till råga på allt bra, har jag turen att mina föräldrar bor på östgötaslätten och här är det bara snöskatorna som stör. Och det är ju enkelt att råda bot på det.  Luftgeväret kommer bra till hands då;) Höhöhö!!.. Det är en trast egentligen. Ganska tuff - men ack så störande. Nu börjar nedräkningen tills jag börjar på Iris Hadar .  Ska ”jobba” minst 2 timmar/dag i fem veckor. Det kanske inte tycks mycket. Men det är nog en lugn fin start för någon som varit sjukskriven i typ 6 år. Ska erkänna att det är lite nervöst.  Jag ska utredas och se om  kroppen kan och orkar arb...
MIDSOMMARHELG Det blev en trevlig midsommarafton. Umgås med trevliga vänner är ju aldrig fel.  Högerbenet kunde ju varit bättre, men nu ska jag inte klaga allt för mycket på det. För det skötte sej i alla fall bättre än förra helgen.  Och även i vissa stressmoment där man önska mer att benet kunde skynda sej blev det i alla fall inte sämre som det brukar. Nu kan man ju diskutera vad stress är... För för min kropp är det ju inte alls som många andras.  Den kan reagera negativt på småsaker som inte alls tolkas som stress av andra, men eftersom jag har lär mej hur min kropp fungerar så vet jag också när den upplever det som stressigt.  Jag hoppas nu inte att ni tycker det jag skriver bara är flumflum och att vissa av er känner igen er. Nu känns det i alla fall som sommaren börjat på riktigt. Känns inte riktigt som man hunnit med. Varje sommar brukar jag åka runt till lite vänner och hälsa på, men i år har det liksom inte blivit av att jag planerat in något sånt. Kon...
Jag satt och lyssnade på radio Nyhem där nyhetsankaret berättade att det var en person som fått en liten stroke och hade fått förträngningar i halsvenerna. Därför blev personen opererad mot detta. Nu berätta dom ju inte hur operationen gjordes... men bara det att dom försökte få bort förträningarna visade att vården KAN få bort förtäningarna i halsvenerna. KOM IGEN! Låt Ms-sjuk i Sverige som vill bli opererade här!!

FEGHET

Bild
För två månader sedan började den eviga och hungriga väntan på 2 operationen .  Och jag är nog lika feg nu som innan, men jag har märkt en liten sak med mitt Jag. Jag står på mej mer när jag tror mej ha rätt och tjafsar mer med mamma. ( det är ju int positivt i sej, men det visar på något vis att jag mår bättre och orkar ta diskussioner... - sen behöver man ju ej diskutera om allt, hör jag pappa säga inom mej ) Läste i ccsvi-forumet där man fråga sej varför vi som vet att ingreppet fungerar är så  passiva . Jag kan ju bara gå till mej själv. Visst jag har en blogg o berättar för dom som undrar vad jag gjort. Visst jag har ju nämnt det lite när jag någongång har hållit en liten föreläsning.  Samtidigt kan jag säga att det känns som jag gjort något man anser att jag inte bör berätta om. Att jag bär falskt vittnesbörd som det står i Bibeln.  Men samtidig känner jag att det här är något jag vill berätta och jag tror faktiskt inte jag gör det :). Hur fel kan det vara ...

ALDRIG är man ju riktigt nöjd!!

Bild
Det är ju lustigt egentligen. Istället för att var glad över att det i a f gick bättre på söndagen var jag missnöjd över att höger sidan strejkade i lördags.  Men lyckan vann lätt över att jag träffade trevlig släkt. Då fick jag lixom en andra chans eftersom jag mådde bättre i söndags än i lördags...:) Skulle inte förvåna mej att om jag skulle bli helt bra i höger ben/arm skulle hitta något annat att klaga på. Det är ju aldrig kul när någon klagar, men till mitt försvar tänker jag att det kan vara bra att klaga lite så jag blir mer medveten om problemen och kämpar extra mycket för att motverka det. Det ger mej mer motivation liksom.  Men sen är det ju jättebra om man inte klagar för mycket. I vissa fall anser att min bror klagar på mej för mycket. Men han ger mej också bra tips och motivation. Han vet ju vad han pratar om när det gäller träning. Sen får jag ju själv anpassa tipsen efter mina begränsningar. Skulle nog ha någon som han som personlig tränare. Det som gör att ja...