Man hör ju på hela ordet att man kanske vill fira in det nya året. Först tänkte jag att det är okej att jag sitter ensam själv i min soffa framför tvn med hemkörd thaimat. Men allt eftersom dagarna, efter ett trevligt julfirande, gick började jag känna att något bör jag ju göra.
När jag har möjlighet och efterfrågad är jag ju ingen besservisser;). Så jag åkte hem en snabbis till lägenheten packade om väskan. Den var ju full av underställ o allt annat som jag behöver för att vara ute i den djupa snön hos mina föräldrar. Nu fylldes den av snyggare kläder, smink i sånt som jag behövde för några dagar hos mina vänner. Lite sömn på det så kände jag mej redo.
Som jag nämnt tidigare så mår jag jag otroligt bra av att umgås med dom.
Tyvärr fick jag ju inte träffa alla vänner. Men eftersom jag och hon vet var vi har varandra o att vi troligen ses snart gör det ju inte så mycket:).
De vänner jag bodde hos lever ett fint familjeliv. Trots att vi lever helt olika känner jag mej otroligt välkommen.
En av vännerna gick delvis med kryckor. När vi skulle gå ut, kläcker jag ur mej: ”rullstol vore kanske inte så dumt!”. Jag.
JAG!!! som avskyr när folk ger mej den kommentaren. Åh, fy vad arg jag blir på mej själv. Jag sa det ganska tyst, så förhoppningvis tänkte inte hon så mycket på det.
Senare sa hennes man det till henne. Jag kommer inte ihåg vad hon svara på det.
Men med min egen skräck gentemot rullstol så gillade inte jag den kommentaren. Självklart sa jag inget om det. Jag hade ju själv tyckt det ett tag innan.
Nu får ju inte hennes man tro att jag blev eller är sur på han för det. Dels har jag ju ingen rätt till det och dels tycker jag om han för mycket för att kunna bli det:).
Men hur som helst min rädsla för rullstol är så pass stor att det krävs mycket för att jag skulle hamna i en. Jag lånade en när jag var på ett sjukhus, en när gaterna på flygplatserna låg kilometervis bort och en när jag var på Vintersol (rehab på Teneriffa). Varje gång har jag haft samma malplatserade känsla. Jag som är så enveten ska nog inte sätta mej i en rullstol.
Nu får ni verkligen inte tro att jag tror att alla som sitter i rullstol inte kan vara envisa. Det kan de nog vara och jag är imponerad av alla de som har det. Jag som kan tycka att det är mäckigt att ha en krycka kan inte ens föreställa mej vad jag skulle tycka om att ha rullstol.
Som tur är behöver jag inte rullstol och kryckan Dag ger mej stöd när jag går ut på de hala gatorna.
Som jag brukar säga efter operationen känns det trist att jag inte kan visa mina vänner hur bra operationen fungerat. Kanske jag skulle ställa mej och duscha varmt jättelänge för att visa att min värmeintolerans är borta;) snacka om att slösa på vatten och dessutom varmvatten!! Men jag sov i a f i ett varmt rum i natt och det skulle jag knappt klara innan operationen.
TACK FÖR ETT TREVLIGT ÅR!!
Nu är jag i min lägenhet o efter en helg med barnskratt o lek är det lite tomt runt mej. Nästa vecka är det dags att återuppta träningen. Crosstrainern har stått orörd i hörnet allt för länge o kroppen behöver en stor dos träning. När jag ser mej om ser jag också att kroppen ska få sej mer träning än den vanliga. Lägenheten behöver sej en rejäl städningsomgång.
Nu är vi inne i 2011 o jag önskar alla ett GOTT NYTT ÅR!