2.9.12

JU MER JAG GÖR DESTO BÄTTRE MÅR JA!!


Fredagskänslan har infunnit sej ett antal gånger sedan förra inlägget. Nu var ett tag sedan jag skrev och mycket, men lite har skett.

Det jag gör nu både mot min sjukdom och för vikten är:
  • d-vitamin 4000ei
  • omega3
  • b75+b12
  • bromelain
  • magnesium
  • kokosolja
  • aloe vera juice 
  • LDN 30ml 25mg utspätt i 2,5dl vatten
  • går på kraniell osteopati,. Hon har nu börjat ”massera” halsvenerna, vilket ja tror är bra med tanke på att det är just där förträngningarna enligt CCSVI ska sitta. Senast jag var där tryckte hon också på en punkt på vänstersida av halsen. Hon måste då kommit åt den nerv ner mot armen som jag från och till haft ont i. Visst det blev ju bättre efter första operation, men jag har känt av den. Inte alls med lika hög smärta, med jag har känt av den. Ingen förut har ens nuddat vid den. Inte ens den smärtdoktor jag träffade. Men nu. Oj, vilken smärta just då, men sedan dess har jag knappt känt av det. Smärtan är ju inte helt borta, men hon har ju bara tryckt en gång....
  • går på taktilmassage på höger ben för blodcirkulationens skull.
Ska börja med algkosttillskott, men vill ta slut på alla mina andra kosttillskott först. Så jag inte går back på allt jag lägger ut. Man får ju lixom ingen ekonomisk hjälp för sånt. 
Och när jag får tummen ur...så ska jag TRÄNA! Jag förstår inte varför jag har så svårt för det. Det är många som säger till mej att jag ska det och jag vet att min kropp mår bättre av det. 
Jag har iaf bestämt med en god vän att vi ska köra balansövningar i höst och till våren ska jag kanske medverka i en sådan grupp jag var med i, i förra våren på Högre Funktion. Men det är ju då det o bara balansövningar är inte okej. Jag måste göra något mer.

Jag ser det mesta som jag gör som bravader. Småsaker som ”frisk” klara kan vara som att bestiga Everest för mej.
Men med hjälp av goda vänner kommer jag långt.

T ex fick jag nöjet att åka kanot på en möhippa för en god vän. Mitt stora problem var ju att ta mej i o ur kanoten plus det mest väsentliga, paddla. Kan tänka mej att det skulle bli som om jag skulle köra en rullstol. Det skulle gå runt runt... Eller det kanske skulle fungera eftersom man paddlar på ena sidan ;) Om jag bara hade styrka för två armar i vänster.
Jag fick hur som helst hjälp. Dom i princip lyfte i o ur mej. Det skulle blivit filmat, för det såg nog rätt kul ut.


För någon helg sedan besteg jag också tröskan! Och det gjorde jag själv. Okej pappa var ju med, men han var mer ett ”skyddsnät” om jag skulle tappa greppet. Så trots att högerbenet är som det är. Bara jag fick hjälp att ta mej till tröskan. Stubb är inte lätt att gå i när högerbenet inte vill lyfta sej.

Häromdagen provade jag på att sätta mej på en mc. Snacka om lycka att inse att det faktiskt fungerade. Visst det var ju inte helt, precis, som det skulle. Men mycket mer än jag själv trodde. 
När jag satt på den visa det sej tydligt att högerbenet är sämre. Okej, det ser man ju tydligt i alla lägen. Men på mc:n hade vänsterfoten inga problem med att vara där den skulle, medan hela högerbenet o foten ville vila längst med cykeln. 
Motivationen att träna högersidan mer är inte alls långt bort!! 

Annars jobbar jag på och känner att det går väldigt bra. Jag pratade med min handledare på jobbet om hur viktig det är med personkemi för mej. Och det slog mej att den fungerar riktigt bra med alla kollegor. Jag hoppas att dom tycker likadant.

Om 10,5 dagar ska jag prova addseaten. (ursäkta mitt tjat om den) Jobbet har en mässa där det kommer olika företag som producerar olika hjälpmedel. T ex Segway med Addseat. Ser fram emot det. 
Var gång jag gör något, så märker jag hur bra den hade varit. Jag tycker nästan synd om alla jag umgås med. För det är nog inte ett enda samtal jag pratat om den :).