Blir så glad när jag ser på Crosstrainerdisplayen att meterna byggs på och tiden inte är slut. Fyrkanterna blinkar och visar att det finns gott om tid kvar.
Jag har åter slagit mitt personliga rekord. Från att ha ökat från 154m till 231m är inte illa för att vara mej.
231m låter ju inte mycket... kanske till och med som en fis i rymden. Men för mej känns det som ett stort steg. Inte bara det att jag orkar mer utan jag svettas också och som jag berättat tidigare tyder det ju på att jag svettas ur skiten så jag inte luktar lika illa som innan ingreppet.
Jag har lång väg framåt, men det är också det...
NU VERKAR DET GÅ FRAMÅT!!
Nu gäller det bara det att jag håller stenhårt fast i denhär träningen, så blir det inte lika tungt att göra gymträningen i höst. Jag vet inte, men jag har fått för mej att en crosstrainer inte tränar hela kroppen, men det är ju en bra grund.
Jag blev nog mer taggad när jag såg skidfilmerna som min vänner gjorde för några år sedan.
Ett av mina mål är ju att kunna använda mina skidor igen. Jag lär ju aldrig bli lika bra som dom, men jag vill i a f kunna fara ner för backen utan att tappa balansen. Det kanske tar några år tills dess. Men jag är mer hoppfull att jag kommer nå det målet.
Jag har ju en annan dröm och det är ju att kunna åka bräda också. Men det kunde jag ju inte ens när ja var frisk, så det får nog förbli en dröm.
Om inte han där uppe tycker det är viktig att jag kan förstås.