Nu var det ett tag sedan jag skrev. Som vanligt, mycket men lite har hänt.
Jag inser mer och mer att det är tack vare operationerna som gett mej mer kraft och ork, som lett till att jag orkar ”jobba”. Det är nog det mest tydligaste ni runt om mej ser. Det ger mej i a f ett bevis.
Som Marianne skriver i sitt inlägg på Tell-us.se, 110827 ”När kommer deras uppvaknande?” Det är en fråga jag ställer mej varje dag: - NÄR KOMMER NEUROLOGERNAS UPPVAKNANDE!?
I måndags träffade jag färdtjänstutredaren som genast beviljade mej färdtjänst när hon såg mej gå. Kan ju erkänna att jag varit emot tanken att ha färdtjänst, men för att kunna spara energi till att jobba och inte gå så var jag tvungen att vara realistisk och bestämde mej att ge det en chans.
Men jag kan inte påstå att det är jättebra precis.
Dels när jag ringer och beställer förstår dom knappt vad jag säger och jag hänger inte riktigt med på vad dom säger. Och sedan kan dom inte hämta mej 10min innan jag börjar ”jobba” utan 45min innan för att man samåker med andra som har samma behov av färdtjänst. Det innebär att jag får åka till platser som ligger typ en kilometer från ”jobbet” för att sedan åka förbi mitt hem till ”arbetet” och för att komma typ en halvtimme innan jag börjar...
Åh, jag blir trött av att bara tänka på det.
I Fredags ringde färdtjänsttaxin till mej en kvart innan han skulle komma och sa ”jag är här nu” Då mena han på att jag snabbt skulle komma ut eftersom han hade folk han skulle lämna.
Ni som läst mina tidigare blogginlägg vet hur negativt stress påverkar mej och det är ju stress om nåt.
Nä, så Färdtjänst klingar fortfarande inte så bra i mina öron...hoppas de blir bättre... Allt är ju värt en andra chans.(sägs d) Men i det här fallet är det faktiskt svårt.
För folk runt mej manade mej att skaffa det och sa att det var så otroligt bra, sen blir jag så besviken på det.
I Tisdags var det åter dax att gå på Taktilmassagen...Det var riktig gott efter en dags ””arbete” Jag näst intill somnade. Det där skulle man göra tre dagar i veckan.
Resten av veckan har jag träffat goda vänner, men träning har det varit dålig med. Märkte av det i fredags då jag valde att ta bussen hem efter ”jobbet”. Åh fy vad dåligt det gick att gå hem.
Nu när jag sitter här i soffan med datorn i knät och fötterna på bordet irriterar en fluga mej. Den går fram och tillbaka på mitt höger ben. Jobbigt, men så inser jag att för några veckor sedan kände jag inte ens när dom gick på högerbenet.
Jag har inte haft dålig känsel på benet enligt doktorn och det stämmer. Men insekter som trippar fram på benet har jag faktiskt inte känt på länge.
Så typ 0,5% dålig känsel måste jag haft. Men nu verkar den kommit tillbaka:)...
Bara en liten parantes såhär på måndagskvällen...
