GE DIN KAMP EN CHANS!

Och nu till något som jag vet många av er velat veta. Jag avslutade historikinlägget om att jag beslutade om att göra en operation i Bulgarien. Först och främst vill jag klart göra att det är inget halmstrå jag dragit i. För ett halmstrå anser jag att man desperat gör vad som helst utan några som helst grunder. Det har jag verkligen inte gjort. I våras läste jag i en tidning om denna operation kallade "Liberation treatment". Jag tänkte inte mer på det o så berättade min farbror om att hans arbetskamrats fru gjort operationen i Bulgarien. (detta va i mitten av sommaren) Bulgarien tänkte jag. Det är inte precis det land man tänker sej göra en sådan sak. Men jag började kolla upp saken. Jag såg bla youtube-klipp o läste massor om det. Jag kom bland annat fram till att det måste ligga nåt i det. Det var en doktor i Italien som kommit fram till att det blidas förträngningar (CCSVI) i bland annat halsvenerna o detta orsakar Ms. Oj, detta blev väldigt kort o jag känner att ja...

Nu har ni fått veta lite om min Ms historik. Hoppas ni fick ett litet grepp om hur den är. Ja annars får ni fråga. Jag svarar på de flesta frågorna. Jag anser att det är viktigt att berätta hur det faktiskt är o jag kan ju faktiskt inte dölja det. Men det förra inlägget är bara en grov sammanfattning av det 6 år jag levt med sjukdomen...

Innan jag låter er läsa de inlägg jag kommer skriva framöver, bör ni få lite historik om mej...fy va egoistisk jag känner mej. Skriver en blogg om mej. Men vem är inte den bästa källan att skriva om det här än sej själv i det här falle t:) I a f. Historia om mej själv.  Jag berättar i a f från o med typ 6år tillbaka. Då jag fick min ms-diagnos. Klart det finns tankar o tycke om saker som hänt innan dess jag är ju 27, men ja känner att det är nog inte alls kul att veta.  I a f jag fick min ms-diagnos för typ  6år sen o jag här lärt mej tokmycket om hur jag funkar o hur kroppen funkar. För jag gör så att jag delar på mitt jag och på min ms. Det kanske är ett sätt att klara av en så elak sjukdom som förtär kroppen.  Jag kunde inte ana vad som väntade mej den dagen jag och min far fick reda på av doktorn att jag fått ms. Varken jag eller min far reagerade särskilt mycket. Man kan ju inte reagera på nåt man inte vet vad det är. Eller... jag kan inte det.  Jag kan ju ...