22.11.10

Måndag. Det går ju diskutera om det är en bra dag eller ej. 
Just denna måndag vaknade jag ganska tidigt av att någon stod och ropade utanför. Det var väl nåt dom höll på med på bygget på andra sidan vägen. 
Det kanske var bra att jag vaknade eftersom jag vill kunna skilja på vardag och helg även om jag ej jobbar. Och nu är det ju vardag. Därför sätter jag alarmet enbart på vardagarna. ( Med undantag såklart! ) 
Men att bli väckt av någon som gastar någonstans utanför o inte min påse chips ;). Är man morgontrött så är man. 
Men, men nu var jag vaken så är det lika bra att gå upp. 
När jag varit uppe ett tag inser jag att jag faktiskt inte känner dom där domningarna eller stickningarna i händerna jag alltid känt av under sjukdomstiden. Visst det har ju gått upp och ned med dem då också, men de har ju alltid funnits där. Nu är det en helt annan känsla.
Jag böjde nacken framåt och det första jag kände när jag sökte vård 04, var nu helt borta. Då stack det tokmycket i fingrarna. Visst efter operationen kände jag att det var bättre. Men det var ju från och till. Men nu är just den saken som helt är borta. BORTA! 
Så när jag böjer nacken framåt är stickningarna i händerna helt borta. 
Okej lite i fingertopparna är ju kvar, men det känns betydligt mindre än förut o jag känner inte av det alls när när jag gör så. Tyvärr kan jag ju ej gå med nacken böjd helatiden:), så litelite får jag känna av, men förhoppningsvis försvinner det också helt. 
Fötterna började i helgen också vara varma. Nästan så jag ej vågar tro det. 
Det var så längesedan jag kände värme i mina fötter. Inte ens efter när jag haft varma sockor eller suttit med fötterna i ett varmt fotbad. 
Med tanke på att jag var känslig mot värme fick ju inte mina fötter njuta av fotbadet en längre tid heller. Men nu kan jag det:). Det fick dom ju känna av häromdagen.
Det känns gott att till och med bara skriva på datorn. Det känns nästan som datorn är ny. Visst jag har ju alltid haft känsel, men nu får mina händer liksom en rättvis bild av hur saker och ting känns. 
Om allt med rörligheten och balansen i kroppen hade fungerat kanske jag hade gått runt i lägenheten och blundat för att känna mej fram;).
Har suttit vid datorn nästan hela dagen. Nu märker jag varför jag ej arbetar ännu. Är galet trött. Men stickningarna o domningarna i händerna har hållt sej borta hela dagen. Fötterna är kalla igen, men det beror nog mer på att jag suttit mesta delen av dagen.
Imorrn får det bli den där städningen jag tänkte göra idag. 
Asså, nu får ni ej tro att jag städar typ hela tiden. Det är bara det att jag fortfarande bara orkar städa ett rum per dag och när jag väl är klar med allt måste jag börja om. Det är väldigt tröttande och jag prioriterar lätt bort en dags städning...Det finns ju så mycket annat man kan göra än städ. Sån´t som är mycket roligare... Så när jag berättar att jag planerat att städ så är det inte alls så att jag följer planerna. Sålänge ingen annan tar skada av det så är det ju ganska lugnt...