20.12.11

JULKLAPPAR.


Det är ett laddat ord. I a f i min familj. Ja, mellan mej och min mor i alla fall. Jag är en ja-sägare och hon en nej-sägare i det ämnet. 

Man kan ju tro att jag bara vill ha o ha o ha. Så är verkligen inte fallet. Jag ser det mer som ett bevis på att man inom familjen bryr sej lite extra. Att ”hej, ja tycker om dej därför får du en julklapp av mej”. Visst man kan ju säga det, men när man har möjligheten att agera vill man ju göra det. Eller? 
Det räcker med något litet. En penna eller nåt. ( troligen känner man den person man ska ge en julklapp till o då vet man ju vilken liten sak som passar. Ex. mej passar det ju med en penna eller pensel, eftersom jag gillar att rita o måla...)

En liten story: 
När Jeanette Forss var liten var jag väldigt kreativ utan att tänka efter före. ( kan även händ nu mä ) Därför ville jag ge henne något jag själv kommit på. Jag målade ögon, näsa, mun på ett papper sedan klippte jag ut det och tejpade fast det på en clementin. En jättebra idé tyckte jag. Det var en månad innan jul. Julen nalkades och sista dagarna låg paketet under granen. På Julaftonskvällen gav jag mitt paket. Mamma började öppna. ( Komihåg att jag slagit in den en månad tidigare. ) Hon kollade ner i asken och skrattade och visade mej. Där låg en grön klump med ögon, näsa, mun. ”skit också han ruttna!!”
Det är tanken som räknas!!
Hahaha...jag småler åt mej själv. Har svårt att förstå ibland varför mina föräldrar säger att jag var rätt knäpp när jag var liten. Men i detta fall kan jag verkligen hålla med. 
Jag förstår vad mamma menar när hon säger att hon vill sluta med det. Men jag håller inte alls med henne. Det viktiga för mej är inte att få utan att ge. När jag har möjlighet vill jag ju visa min uppskattning och julen är ju till för det. 
Snälla nån, världens mest kärleksfullaste person föddes ju då!
Sen kan jag hålla med henne att man kan ju ge ett bidrag till dom som behöver. Jag som adopterat barnhemsbarn vet ju redan var jag önska ge pengar till. 
Men det vill jag ju göra året runt. Det är ju ett bra tillfälle med julen, men med alla välgörenhetsgalor som visas på tv och på annat vis får vi ju massa tillfällen att hjälpa, så låt julen vara. 
Hjälp hemlösa inte bara på julen, hjälp gatubarnen i Sri Lankas slum, hjälp...ja, jag skulle kunna göra listan lång.
Men av rent egoistiska skäl. Jag får ju inte se kvinnan lysa upp när hon öppnar paketet.
Så julklappar är en viktig grej. Det behöver inte vara saker för miljoner, bara tusen...nävars! Kanske köp något för en 5 eller för er kreativa, gör något själva.
Det viktigaste är ju inte VAD man ger utan ATT man ger. 
Och det ena behöver ju ej utesluta det andra,
( nu är det ju så att jag är riktig traditionsbunden i vissa lägen och gillar inte alla förändringar )