5.1.12

Man glömmer lätt

Jag satt sen en kväll och vara så arg på mitt högra ben...självklart på höger armen också...men eftersom jag lägger all fokus på benet, så är det det jag stör mej mest på just nu. 
Jag upplever att jag faktiskt börjar bli sämre i det. Därför har jag bett doktorn skicka en remiss till en ortoped, så får vi se om den personen kan hjälpa mitt sk droppfot. 
Eftersom jag tänker mer på det glömmer jag ibland hur bra psykiskt jag mår och de saker som har förbättrats och finns kvar efter operationerna
  • svettas lite mer
  • ms-trötthet borta
  • tål värme 
  • inga kramper i höger vad 
  • lättare att tugga 
  • äter mer mat
  • kan klappa händerna ( inte utan problem dock )
  • har klarare blick 
  • luktar mindre illa  
  • knölarna ä delvis borta
  • bättre blodcirkulation 
  • gör tränings rörelserna  bättre
  • varmare fötter (höger är dock kall ibland)
  • gör ej ont när strålkastarljusen träffar mina ögon på vägen
  • skakar ej lika mkt i händerna
  • mer lyster i hud o hår
  • bättre rörelse i vänster ben
  • kan hålla ihop händer och fingrar, så inte vattnet sipprar ut så jag kan tvätta ansiktet utan problem
  • mer ork att utföra arbeten
  • äta äpple direkt på trädet 
  • blir inte lika andfådd när jag pratar samtidigt som jag går
  • kan träna mer än 1 timme
  • mer alert
  • kan borsta tänderna med vänster hand (höger hand ä fortfarande för svag)
  • känner inget obehag när duschstänken slår på benen (oftast)
  • sticker inte i fingertopparna när jag böjer huvudet fram
(som ja brukar säga när ja gör en lista såhär är att ja säkert glömt nåt)
Ja, listan är lång och jag hoppas att den blir längre. Så jag har mycket att vara tacksam över. Men ibland är jag så less på benet att jag struntar i det. Det är ju småsaker kan jag tycka då. Och ibland har jag bara lust att ge upp min kamp o bara låta sjukdomen ta över. Men vad fel ja har när jag tänker så. 
Det är många av de sakerna som gör att jag kan och orkar leva ett bättre liv. Det är lätt att glömma. Jag har ju blivit så bortskämde med alla de förändringar som skett...
Jag har fått en besökstid för den där MRT-undersökningen jag skrev om att doktorn skickat en remiss till för några månader sedan. 
Måste berätta när jag hälsade på några goda vänner sade deras barn, 2-3 år "ja o pappa har bett för din huvudvärk"... smälter man inte, så säg:)
Det ska bli spännande att se om det har hänt något. Det kanske har blivit fler plack, vilket jag inte hoppas. 
Men isf kan jag nog för mej själv fastslå att placken inte alls har att göra med hela sjukdomen. 

Det jag vid det här laget kan konstatera är att blodet måste ha försämrats och påverkat min sjukdom. Sen är ju frågan om förtängningarna uppstod p g a Msen eller som de är orsken till Msen...
Hur som helst bör man ju ha möjligheten att undersöka om det är förträningar i halsvenerna, oavsett vilket land man än är i.

undrar om ja får göra en snöängel i år?