Han är ju för bra. Jag blir glad bara jag ser honom.
Idag firade vi Farsdag. Det är bra att det finns en speciell fars- o morsdag. Även om jag försöker visa uppskattning mot dom varje gång vi pratar eller ses. Trots att vi inte alltid kommer överens.
Mamma fick ju också fira sin far lite extra. Det var trevligt och mormor är en hejare på mat. Det var ju sååå gott.
Jag hoppas de två fäderna kände sej sådär extra speciellt uppskattade.
Pappa ställer ju så ofta, jag tror alltid, upp. Han vet att jag gillar roliga överraskningar lite nu o då.
Ibland dyker han bara upp eller ringer o säger att han är i stan och undrar om jag vill följa med till nån bygghandel eller bilhandel eller nåt.
Jag minns en gång då han ringde o undrade vad jag gjorde. "Ja sitter ute i solen vid US o väntar på taxin" Så sa han väl nåt o vi avsluta. Taxin kom o körde hem mej. Det är sådär löjligt nära, men kan man ej gå normalt o har bråttom hem så får jag ju göra så.
När jag betalat taxin o går mot porten ringer telefonen igen. Jag fortsätter gå mot porten, medan jag svarar i telefonen. "Det såg ut som det gick bra att åka taxi" Jag hör hur pappa ler när han säger det. Jag vänder mig om o ser pappas bil. Jag sätter mej i den o vi åker te nån affär... Sådan är min pappa o han vet att jag gillar det.
Han är som en trygg nallebjörn o trots att jag är 27 känner jag mej som ett litet, litet barn i hans närhet o det är helt okej :)
Men bara när det är min pappa:)...