EN ANDRA CHANS MED LDN

”...gluten bryts ner i magen till en blandning av polypeptider som kan tränga igenom blod-hjärnbarriären. När de väl tagit sej in, kan de binda sej till hjärnans morfinreceptor och åstadkomma en sensorisk kick. Detta är samma receptor som opiumhaltiga droger binder till och skapar en angenäm men beroendeframkallande effekt......de kan stoppas av opiatblockerande läkemedel, tex naltrexon - samma läkemedel som används för att motverka effekterna av narkotiska medel...” 

ur HOTET MOT DIN HJÄRNA

David Perlmutter

När jag läste detta blev jag lite fundersam. 

Naltrexon är ju vad man gör LDN av. 
Det jag provade för några år sedan. Men då hade det ju ingen större effekt tyckte jag. Samtidigt gav jag upp ganska fort med den och tyckte det inte va värt att blanda till den o hålla på. För övrigt va det ganska äckligt !! 

Men nu blev jag lite nyfiken o tänkte att om Naltrexon hjälpte till att förhindra tex gluten till hjärnan o jag är glutenfri, så borde den ju ha fritt fram att hjälpa mej mot sjukdomen o släppa dom endorfiner som Naltrexon kan göra (det känns som en hel vetenskap om ja ska förklara hur). 

Jag tänker kanske helt fel, men det är så min hjärna funkar. Så jag hoppas det stämmer. 

Så jag läste i FASS innehållsförteckningen för det. För att försäkra mej att det inte innehåller gluten (Konstigt vore ju d kan tycka, men man kan få ju huvudvärk av vissa huvudvärkstabletter ...). 

Det innehöll docka laktos... Vilket jag också undviker men inte till samma utsträckning som gluten, men nu måste jag skärp mej även med det. Så det lilla intag laktos är via tabletten o det är ju i princip obefintlig !! 

När jag läste vidare i innehållsförteckningen så stod det att den innehåller magnesiumcitrat. Jag har läst att magnesium kan hjälpa mot spastistet o spänningar. 

Just nu är ju min högersida galet sträckspastisk o jag tar ju magnesium för att det ska lugna ner sej o lite till är säkert inte helt fel. 

Så igår när doktorn ringde sa jag att jag ville testa LDN igen. Utan diskussion ordnade hon det mej :). 

Nu är ju LDN en låg dos av Naltrexon och dessa ges ju i 50mg tabletter. Jag ska ju bara ha 1-3mg. Som tur är fick jag bra tips av en vän hur jag blandar ut det. 

Jag löste upp 25mg Naltrexom med 2,5dl avsvalnat vatten o tog 1cl av det. Så ska jag göra en månad nu o sen ska jag trappa upp till 2mg o så får jag se vad det ger för utslag.

blå, blåare, blåast...

Min stackars högerfot som bara blir blåare o blåare o mer svullen o orörligare. Visst jag har ju nämnt det tidigare http://schan1.blogspot.se/2012/02/stackars-kalla-fotter.html , men nu har det blivit värr. 

Men jag har bara ryckt på axlarna o tänkt att det kan ju inte vara nåt eftersom doktorn inte gjorde nåt för några år sen. Men som sagt nu har d blivit värr med tiden. 

på bilden ä den ganska ok...

Enda gången då den ser en aningen vettig ut är när jag legat i typ 7 timmar. Fast... vettig... den är ju varm o röd då + att några sträck o bubblor uppenbarat sej då likt åderbråck. Så varje morgon är det ju så, men det räcker ju att jag sätter mej i rullen, så kommer svullnaden och kylan tillbaka och den är blå igen. 

Min familj reagerar på den, så det är dags att kolla upp vad som försiggår i foten.
Eftersom jag enbart fokuserat på kost o lite träning, så har jag inte brytt mej om foten även om jag sett att den är sådan. Jag har bara ryck på axlarna o grymtat..."ähh..."

För egentligen mår jag ju oförskämt bra...på riktigt.

När en vän kanske skulle komma kunde jag bli besviken när personen kom fram till att den ej kunde, men när det händer nu kan jag bara rycka på axlarna o bara känna det gör väl inget "vi ses när vi ses...".
Det beror ju delvis på att jag bor på en plats där mitt liv äntligen funkar trots sjukdomen. Jag har hittat det jag behöver för att få kraft att fortsätta framåt. Förut kändes det som jag stod o stampade. 

M a o trivs jag bättre här där jag nu bor o känner mej inte lika ensam. 

Nu har jag bott här i ett år o livet som sjukpensionär borde ju tråka ut mej. Men nej. I och med att jag ändrade kosten må jag ju tänk om när jag ska äta nåt. 

Vad tar jag istället för mjölk? Undrar hur mycket kokosmjöl jag kan ta istället för vetemjöl? det ska va strösocker i så får jag väl ta Stevia. Men även om det står att man kan ta samma mängd som strösocker vet jag sen tidigare att den är sötare, så får testa med en mindre mängd. Humm... och eftersom jag har kokosmjölk, som är söt i sej själv må jag minska steviamängden...men hur mycket? testa, testa, testa...

När ja bakar eller lagar mat tänker jag oftast så... O på så vis kan jag nog tänka att det ä ju inte mitt fel om det blir äckligt. Det är ju bara en test ;)!! 

Nu kanske ni tycker det verkar jobbigt o tidskrävande. Men det är sådan jag är. "Ju svårare desto lättare" och hey, ja har ju all tid i världen o det är ju hjärngympa ;p. 

Det är kanske därför jag tycker det är kul. Och kul är nog det som behövs när man är i en jobbig sits :)...

Jag skulle ju inte fixa tex bakningen om jag inte hade tid.
Och varje sak som jag fixar själv gör ju att jag mår bättre o stärker självkänslan. Sen må man ju förstå att det som tar 1 timme för en frisk person kanske tar 1 dag för mej. 

Men med den inställningen lever jag min liv. Vilket gör att jag blir extra nöjd när jag fixar nåt snabbare än en dag.
Det är mitt Kebnekaise...just nu. Det blir som grädde på glassen (vet att d ska va moset, men har aldrig förstått den grejen...). 

Fast d vore ju kul att klara Kebnekaise också. Men jag tror att man må ha en bra träningsgrund från det att man va liten för att klara en sådan strapats i rullstol. Nä, jag nöjer med att gymma o rida...o förresten må jag ju få ordning på min fot.