29.11.10

Det är så träligt att man inte skriver upp vad man har i köttfärssåsen. Den blir ju alltid god, men det är ju alltid olika smaker o ingredienser.
Undrar hur man gör risgrynsgröt? Det ligger ju liksom i tiden att göra det, men jag har alltid fuskat o köpt en sådandär grötkorv som man bara värmer. Nu är min tvbild konstig... så ger det ju fler möjligheter att vara i köket. Jag är ingen kökstjej o det vore ju kul att kunna lite iaf.
Hehe... det var en kompis pojkvän som såg mej skära gurka. "du är inte så van att vara i köket va?"kläcker han hur sej.
Jag kunde inte skylla på sjukdomen nu... eller ja till en vis del, men mina gurkskivor har alltid sett ut som `hej kom o hjälp mej.´
Jag är kass på att göra raka saker. Ska jag sätta upp en tavla t ex blir den garanterat sne. (tack o lov för pass)
Det är en sak jag tyckt varit extra jobbig i o med sjukdomen. Jag kan ju inte skylla allt som blir snett p g a sjukdomen. Det känns inte helt ärligt.
Eftersom jag är sådan och alltid varit sådan är det svårt att skilja på vad som är jag och vad som är sjukdomen.
För ibland måste det vara sjukdomen. Så kass kan jag inte va :/
Jag försöker ju skilja på mej o sjukdomen, men i sådana fall är det svårt.
Enklare är det t ex med tröttheten. För mströttheten är helt annorlunda mot vanlig trötthet. Det har jag nämnt tidigare att vanlig trötthet kan du ju vila bort medan mströttheten hela tiden finns där. Det är ju därför jag är så glad över att den är borta. Det var riktigt jobbigt att vara trött även när jag umgicks med vänner. De i all vänlighet rådde mej "Om du är trött kan du lägga dej på min säng ett litet tag". Jag gjorde det i hopp om att det skulle hjälpa, men med vetskapen om att det troligen inte hjälper.
Men nu kan jag SOVA!!
Det enda som kan störa är snöplogen med dess saftblandare. Men det släpper jag gärna in i drömmarnas värld. Ljudet omformas ju lätt till ett taktorsljud o det är ett ganska välkommet oljud i drömmen. Då jag befinner mej vid en solrosåker, med en traktor en bit bort...