Igårkväll tog jag min första LDN dos.
Spännande att mosa Naltrexon tabletten och späda ut den, eftersom det inte finns det i låg dos, som det ska vara för mej och andra som använder LDN. Jag fick tips på YouTube hur jag skulle göra. ( Nu gjorde jag i och för sej inte riktigt som hon i klippet gjorde eftersom jag valde att mortla den. )
Som ett litet barn kan jag tycka det är lite spännande och kul att testa något nytt som att hålla på att fixa och greja med det, men som det mesta andra är det kul i början sen ser man bara det tråkiga i det. Men om ett tag och just nu är det ju helt ok att hålla på med det. Vi får hoppas att läkemedelsverket tar sitt förnuft till fånga och så kan någon tillverka LDN.
Om det är något som fungerar på mig återstår att se eftersom jag inte ens haft det i kroppen ett dygn. Just nu vet jag bara att det smakar fruktansvärt äckligt... Men vad säger man ”lite skit rensar alltid magen” ;)
Nu tror ni kanske att jag tar in ALLT ja läser på nätet om sjukdomen. Så är det verkligen inte...men jag måste erkänna att om det inte hade varit för internet så hade jag inte kunnat göra de saker som gjort mej bättre. Så det är med en realistisk och kritisk blick jag läser den information jag får...