... Eller egentligen är det ju gamla som blivit förlegade. Jag ska förklara senare hur jag menar. Men först av allt vill jag ju tacka han där uppe som styr o ställer. För det är tackvare min tro som jag orkar kämpa mot denna sjuka sjukdom. Och oavsett resultat kommer jag inte ge upp kampen sålänge han är med på noterna ;). Men detta är självfallet igen predikan o har ju respekt för er som valt att inte tro, så jag ska inte snacka mer om det. För tron är ju just ett val o om ni vill veta mer om den får ni maila eller nåt eller helt enkelt snacka med en pastor eller någon som vet mer än mej (typ alla andra kristna i världen). För det är ju inte därför jag skriver detta inlägg. Igår när jag öppnade brevet från doktorn, så rullade stora tårar på mina kinder. Det stod något som jag aldrig sett dessa 10år med denna sjukdomen. Det stod nämligen att den senaste magnetkameraundersökningen inte visade några nya inflammationer. Vad innebär det? Jo,...
Tanken är ju att jag ska sluta med socker, men bara tanken på det får mej att inse vad jobbigt det kommer va. Det konstiga är att trots att jag hör alla varningar om att det är farligt för mej och triggar sjukdomen vill jag fortsätta. T ex har jag hört att det kan skapa inflammationer i kroppen och är ju just inflammationer i CNS(centralanervsystemet) när man har Ms. Bara den kommentaren borde ju få mig att sluta eller hur ”DOKTORERNA” under morgonens Efter10 borde verkligen få mej att klippa banden till sockret. Men nu har jag iaf bestämt mej för att ta babystep. Slutar med godis nu iaf :) Målet är iaf att sluta mä allt vitt socker. Men det är långt kvar till dess. Har ju sagt som många andra gånger att jag har ju lyckats sluta med gluten. Svårare är det ju med lactosen, men jag har iaf börjat dra ner på det. Vissa kanske anser att det är fusk, men jag hoppas att det är vägen mot en bättre mage och att kroppen inte förstörs mer av sjuk...
😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊😊 Värmen från sommaren hetta, som har lagrats i kroppen verkar vara borta . Nu orkar jag laga varm mat o inte bara en kall sallad. Nåt mer som visar det tydligt är att maten nu blir god. Inte att det var fel på mina smaklökar, men jag orkade lixom inte bry mej om att det skulle bli gott. Något mer jag inte orkade va att göra hemmaträningen. Alltså ingen träning för mej i sommar. Hästen hade sommarlov, gymmet semesterstängt och jag hade varken lust eller kraft. Så min tanke att börja gå inne med rullator till hösten har bara varit till att glömma. Kanske till nyår. Fast just nu känns det som en dröm i fjärran... Jag har hursom börjat rida igen . Känns jätteskönt att va i spåret igen. Trots att den varit lite krokig. Förra veckan veck sej mitt vänsterben när jag ställde mej på pallen. Vänster! Den sida som är starkast. Snacka om att jag kände hur hjärtat dunkade av nervositet. Inte den också! Jag fick hjälp ...
Kommentarer