GE DIN KAMP EN CHANS!

Det här kanske är något för mig,  som har droppfot!! http://www.insightful-products.com/step-smart

Den 5 november ska jag börja med Mabthera , en bromsmedicin som sägs minska antalet inflammationer i hjärnan hos MS-patienter.  Det är en nygammal medicin. För den ges till nån cancer-form och vissa reumatiker sedan ett bra tag tillbaka, men för något år sedan har man börjat ge det till Ms-sjuka. Nu är det dags för mej.  Likt Tysabri är jag väldigt skeptisk mot den, men känner att jag vill ge det en chans. Det jag tycker är mest otäckt är att Mabthera slår ut alla B-celler i kroppen.  Tänker att dom finns ju där av någon anledning.  Samtidigt vet jag att jag vill göra en stamcellsoperation. Det är ju en ganska jobbig procedur, men det är jag redo för.  Så om doktorn skulle ringa imorgon och fråga om jag vill göra den nästa vecka skulle jag hoppa på en gång. Vissa av er kanske inte förstår mej, men jag är nog en allt eller inget person.  Så Mabthera känns lite fesljummet. Men det kanske är just det jag behöver. Så jag ser faktiskt fram emot de...

  Efter första operationen mot CCSVI kändes jag hur Ms-tröttheten försvann litegrann o efter varje operation försvann den mer och mer, men jag var fortfarande ”vanligt” trött.  Tänkte att det vore fint att kunna visa att Ms-tröttheten försvunnit, men den ”vanliga” tröttheten satt i. När jag började arbeta kände jag att jag blev tröttare och tänkte ”Ms-tröttheten kanske är kvar trots att jag känner mej piggare efter att jag vilat...” Kände mej självklart besviken... Det var ju det operationerna tagit bord helt. Men så märker jag efter att jag slutat med gluten hur jag börjar bli piggare och mer alert.  Ms-tröttheten finns inte kvar utan det var glutenet som orsaka tröttheten.  Nu har jag bara en sak till som orsakar trötthet och det vet jag ju vad det är. Att jag går snett p g a min dåliga högersida orsakar ju att jag får anstränga mej i varje rörelse jag gör. Detta snor sjukt mycket energi.  Det är i o f s inget jag för tillfället kan göra något åt....

Som jag berättade lite smått om i förra inlägget var att jag var tvungen att ha glasögon några veckor. Knappt en månad. Det är inte så mycket, men det kändes som en evighet. Varför undrar säkert ni.  Allt startade en söndag. Jag satt på mina föräldrars toalettstol och försökte få in linserna igen, men liksom tidigare på morgonen skavde det i vänster öga . Efter mycket om och men fick jag ge mej. Ville ju umgås med brorsan som just kommit på snabbesök.  Men värken blev bara värr och värr. Tänkte tanken att  Jaha, nu börjar jag, som många andra med Ms, få problem med ögonen.  Jag lade mej i soffan tog av mej glasögonen för att vila. Men ögat värkte. Kan lite skämtsamt nu säga att jag fick inte en blund.  Men blunda gjorde jag. Jag spände ögat och kunde inte ens titta. Jag vet inte varför, men jag kunde knappt titta med höger öga heller. Det kan bero på att jag blev sjukt ljuskänslig.  Samtidigt som jag låg och kved smög sej rädslan på mej al...

Den pasta ätande tjejen har sluta med gluten i somras. Anledningen främst är ju att det är något som stör i min mage och förmodligen gör det att jag inte går upp i vikt. Sen har jag ju hört att det ska vara positivt mot Msen. Så ut med gluten.  Allt kommer gå bra när jag är hemma, men funderar faktiskt hur det blir när jag åker bort. Vet med mej att när jag säger att jag inte tål något så tas det med en klack spark (för jag själv gjort det). Har alltid haft svårt för lök. Morgonen efter jag har ätit lök känns det som världens bakfylla. Jag mår sjukt illa och har väldens huvudvärk. Men det går över rätt fort, så det är rätt okej. Jag bryr mej inte så mycket.  Men nu blir det andra visor.   GLUTENET ska helt bort från mitt skadade system. Samtidigt har jag bestämt mej för att äta sjukt mycket mer grönsaker. Har alltid varit dålig på att äta det och nu när min högerhand är sämre väljer jag att inte lägga energi på att skära grönsaker. Men nu är det slut p...

Jahopp, då va man sjukskriven igen. Känns absolut inte kul. Det är så definitivt att jag blivit sämre. Men samtidigt är det nog dethär jag faktiskt behöver för att få mer krafter.  För olikt förra gången jag va sjukskriven kan jag ju samla krafter nu. Tack vare att jag gjorde operationerna, så försvann ju Ms-tröttheten och jag gjorde nog ett bra val att förra veckan dra ut tanden.  Det som känns mest tråkigt förutom att min balans och rörelseförmåga är sämre, har värmeintoleransen återkommit. Märkte av det förra veckan.  Då låg jag i solen allt för länge enligt kroppen. Efter det strejkar den helt och jag kan knappt sätta mej. Så nu kan jag bara se mej besegrad av solen.  Mycket har besegrat mej på senaste tiden, men som man kan göra i en strid kan ju sjukdomen tro att den är på väg att vinna ;). Tålamodet tippar över ibland, men min envishet är långt ifrån över... MIN KAMP ÄR EJ ÖVER!!

Det blev ett snabbt slut för tanden.  Eller egentligen är det ju ej så snabbt om man tänker efter.  Det hela började ju när jag var liten och fick laga ett hål som inte var helt problemfritt. Tandläkaren då satte en lagning som var mörk. Antagligen en tillfällig lagning.  När jag blev äldre klagade jag på axelvärk, men eftersom jag då jobbade som kassörska trodde jag att det var en arbetsskada och till viss del var det nog det också.  2004 fick jag diagnosen Ms.  Men jag minns innan dess att när jag var hos den snygge doktorn i Åre så granskade han mina axlar eftersom jag nämnt hur ont jag har i vänster axel. Han såg inget fel, men han skickade mej till neurologen i Östersund... och resten vet ni som följer mej ju.  Värken i axeln/nacken/kinden blev snabbt nåt som berodde på Msen och tanken på tanden hade försvunnit sedan länge. Värken blev bara värre och värre.  Jag provade allt från mediciner, ultraljud, träffade en kiropraktor...