GE DIN KAMP EN CHANS!

Det blev ett snabbt slut för tanden.  Eller egentligen är det ju ej så snabbt om man tänker efter.  Det hela började ju när jag var liten och fick laga ett hål som inte var helt problemfritt. Tandläkaren då satte en lagning som var mörk. Antagligen en tillfällig lagning.  När jag blev äldre klagade jag på axelvärk, men eftersom jag då jobbade som kassörska trodde jag att det var en arbetsskada och till viss del var det nog det också.  2004 fick jag diagnosen Ms.  Men jag minns innan dess att när jag var hos den snygge doktorn i Åre så granskade han mina axlar eftersom jag nämnt hur ont jag har i vänster axel. Han såg inget fel, men han skickade mej till neurologen i Östersund... och resten vet ni som följer mej ju.  Värken i axeln/nacken/kinden blev snabbt nåt som berodde på Msen och tanken på tanden hade försvunnit sedan länge. Värken blev bara värre och värre.  Jag provade allt från mediciner, ultraljud, träffade en kiropraktor...

Det är med blandade känslor jag packar upp min Veloped. Nu har den äntligen kommit.  Men det är så definitivt att jag måste ha en rullator för att ta mej fram.  Den är rejäl så jag kan gå på skogsstigar med den. Det känns bra eftersom mitt hjärta inte tillhör staden utan mer landet.  Nu när det är sommar också funderar jag på om den är bra att köra i sanden och hur noga jag bör vara med att rengöra den direkt eller om jag kan vänta tills jag kommer hem till pappas högtryckstvätt ;)

Aldrig ska det vara enkelt. För ett bra tag sen 26 juni va jag hos tandläkaren och lagade en tand + diskuterade om det var amalgam i den tand jag nämnt om tidigare. Fick aldrig riktigt svar på det, men vi utgår från att det är en tillfällig lagning.  Men hon ville hursomhelst byta ut den och se hur det såg ut där. Bra tycker jag som inte vill ha kvar något som ser suspekt ut i min mun. Så idag blev jag skjutsad dit i rullen av en god vän.  Tänker på ett kassettband jag hade som liten där dom sjöng : DET BÄSTA MAN HA ÄR MÅNGA GODA VÄNNER!!. Jag instämmer verkligen. För det är just vad jag har och jag är så oerhört tacksam.  I helgen åkte jag tåg till Stockholm och där fick jag hjälp av inte bara vänner utan också främlingar.  Jag har hört folk säga att svenskar inte är ett dugg hjälpsamma. Men det är skitsnack !! Men nu kom jag från ämnet. Min tillfälliga lagning va det ju.  Jag kom dit tidigt men som tur var va tandläkaren tidig med sit...

Har ibland lust att skrika ut massa hatord till den.  Har hittills provat tre olika bromsmediciner vilka ej alls hjälpte mot sjukdomen, så jag valde att avbryta dem och gjorde Liberation treatment mot CCSVI. Det hjälpte till viss del, men ej mot min rörlighet och den har faktiskt blivit sämre. Främst på höger sidan.  För några veckor sedan fick jag Botox mot min kassa högersida, men det verkar inte hjälpa. Operationerna mot CCSVI hjälpte också till viss del mot nervsmärtan i vänster kind/nacke/axel. Men den hjälpen verkar ha avtagit.  Nu har jag sådär grymt ont igen.  Hela tiden har vi utgått från att det enbart beror på Msen. Jag har provat alla möjliga mediciner, mem antingen har dom hjälpt bara nån procent eller så har jag fått konstiga biverkningar av dom.  Innan jag blev sjuk arbetade jag som kassörska, så tankarna har ju funnits att jag va spänd i axeln, men mitt besök hos olika slags massörer har ej haft effekt.  Så nu har jag kommit...

Historia om mej  2010 Operation i Bulgarien del1 Operation i Bulgarien del2 Operation i Bulgarien del3 Kärleken kan göra massor 2011 återbesök i Bulgarien del1 återbesök i Bulgarien del2 återbesök i Bulgarien del3 2012 http://schan1.blogspot.se/2012_10_18_archive.html operation i Polen del 2 operation i Polen del1 operation i Polen del3 hem från Polen

Blir så förvirrad. Förra veckan var jag på bröllop på en plats som känns som hemma.  Men först bör jag spola tillbaka lite. Går tillbaka till 30 april.  Det blev en spontan och skön Valborgsmässoafton.  Jobbade till 12.00 den dagen sedan for jag hem och fick reda på att jag kunde åka med några vänner till mina andra vänner som jag skulle umgås med denna mysiga kväll. Skulle ta med min rullstol. Brukar ju be att någon kommer upp och hämtar mej, men min dumdristiga envishet och stolthet satte in och jag fick för mej att rulla ned den själv.  Jag lyckades få in rullen och mej själv i hissen. För att sedan komma ut va jag tvungen att öppna dörren med kroppen samtidigt som jag med ena handen höll i rullen o andra kilade jag in mellan hissen och väggen. Som tur var kom det en granne och höll upp dörren, men då slappnade jag och av och handen som höll hisskanten gled.  Nu tror jag ej det är meningen att hålla där. Jag kollade lite snabbt på fingr...

Har många mål här i livet.  Sedan 1 april är jag anställd på 50%, på ett ställe jag trivs riktigt bra på. Iaf ett mål avklarat. Det är ju där jag gjort min arbetsträning. Så helt nytt är det ju inte eftersom jag varit där sedan augusti. Men att bli anställd innebär mer såklart.  Eftersom jag enbart bara hann provsmaka på arbetslivet de två åren jag arbetade innan jag blev sjuk, så är detta en väldigt ny erfarenhet för mej. Något jag verkligen märker av.  Det är med stor glädje jag åker till jobbet var vardag. Ännu bättre hade det ju varit om färdtjänsten alltid fungerar. Men den har i a f fungerat ganska okej.  Jag känner nu att jag har börjat en spännande framtid.  För ja, jag har nått mitt mål när det gäller arbete, men det slutar ju inte för det. Att komma i mål innebär också ett nytt startskott. För nu gäller det ju för mej att visa att dom gjorde rätt som anställde just mej. Det kan vara svårt att göra det med den lilla erfarenhet jag har,...