GE DIN KAMP EN CHANS!

I helgen upplevde jag att det gick 1% bättre att gå. Det ger mej förhoppningar att det ska fortsätta så.  Jag var tokspontan redan från det att jag slutade arbetet i fredags.  5 min innan taxin hem skulle hämta mej ringde en av mina bästa vänner och undrade om jag ville följa med henne hem. Självklart!!  Alltid kul att umgås med hennes härliga familj. Tiden gick och när det var dags för barnen att sova insåg vi att vi också var grymt trötta. Då börja tanken gro att jag skulle sova där så slapp min vän som ändå skulle förbi stan morgonen efter, köra hem mej. O mycket riktigt så blev det god sömn hos dom.  Den kvällen somnade jag mycket nöjd. På dagen hade vi nämligen gått ut en liten sväng. Med stöd av min vän, så gick jag stapplande fram på den lerigt blöta o hala vägen, den väg som jag i höstas har blivit skjutsad på i rullstolen.  Jag stod och njöt av solen som lyste upp fredagseftermiddagen och som ni vet vid det här laget gick det bra.  ...

Nu har starten av en förändring börjat.   Igår valde jag att gå till frisören och klippa av mitt långa hår. Tycker det var ett lyft. Det bara hängde och jag tappade så sjuk mycket.  I Måndags rengjorde jag min arbetsstol, som jag åker runt på på min arbetsträning och med en liten kniv fick jag ta loss massa hår vid hjulen. Äckligt mycket hår!! Visst jag har alltid tappat mycket hår, men detta var tecknet på att nu får det vara nog.  ja ä glad inombords, men väldigt koncentrerad på tvn... Fick förutom en rejäl klippning också en hårbottenmassage. Så skönt!! Det är så gott att unna sej.  Som sagt är det starten på förändringar som förhoppningsvis leder mej i rätt riktning. Det som jag just nu har fastslagit i min plan mot ett bättre liv är ju under träningstudien, sen har jag lite lösa planer på annat också, men inget som helt är klart så jag avvaktar med att säga det.  Men jag kan säga att det är en spännande framtid och jag gillar ovi...

I veckan blev jag 30år. Det låter så sjukt vuxet, men jag är nog ganska långt från det. Sjukdomen gör att kroppen oftast är som en 1rings, men ibland känns den som den vore 70, så att bli 30 stämmer inte riktigt. Men det känns riktigt bra i alla fall. Nu slutar en era och något nytt och spännande börjar.   För några år sedan började jag min kamp mot min Ms och jag kommer från början av denna 30-års era fortsätta min kamp.  När jag fick min diagnos fann jag mej i att det enbart var bromsmediciner som hjälpte, men så hände inget med dem så jag blev lite uppgiven, men fortsatte med den bromsmedicin jag hade då.  Men så när familjen var uppe i sommarstugan besökte vi pappas bror och hans fru. Han berättade om sin arbetskamrats fru som hade gjort ett ingrepp mot något som hette CCSVI. Hon hade åkt till Bulgarien eftersom ingreppet inte görs i Sverige. Det väckte min nyfikenhet.  Jag hade läst en artikel om en man som gjort det i Polen, men jag typ ...

För några dagar sedan gick jag på en förkylning. Om man kan smitta via telefon kunde man tro att mamma av smittokällan.  Denna gång har min förkyldning dock hållit i sej i typ en vecka vilket är ovanligt för att va mej.  Men jag har heller inte behandlat den så hårt som jag brukar. Jag brukar ha hinkar fyllda med hopskrynklade snytpapper. Men inte denna gång av någon anledning.  Det jag brukar göra funkar ju uppenbarligen för denna gång har jag varit förkyld under en mycket längre tid.  Slicka i sej massa c-vitamin brustabletter, snyta sej överdriver mycket o dricka löjligt mycket, främst honungsvatten är något som fungerar för mej.  Man kan ju fundera på vad som händer med min kropp när jag blir förkyld. Peppar, peppar ta i trä... denna gång har min kropp inte varit lika orkeslös som den brukar bli när jag blir förkyld.  Jag har inte heller haft feber och jag tror mej se ett samband mellan orkeslösheten och febern.  När man får f...

Trodde aldrig jag skulle hamna i det   läge att jag skulle sakna att träna. För det gör jag faktiskt. Det är nämligen så att jag inte får lägga till någon extra ny träning p g a att jag 19:e Mars ska medverka i en balansträningstudie.  Det jag nu får träna är det jag tränat de sista månaderna.   Eftersom jag har saknat motivation att träna mer än 15 minuter på crosstrainern och gjort lite töjning innan, så är det ju toklite.   I början av året var jag med på en undersökning där dom skulle se om jag passade att vara med i studien. Jag fick göra diverse övningar. Vissa gick bättre än andra :) Men det resulterade i att jag ska medverka i träningsstudien i alla fall. Man blev lottad i om man skulle medverka i tidiga eller sena gruppen.  Självklart ska jag medverka i den sena. Hade ju inte varit fel att slippa vänta, men hur som är jag glad att jag kom med i alla fall. Fram till den 19e mars ska jag alltså för studiens skull inte börja göra nåt nytt s...

Det var toklängesen jag skrev sist.  Nu, 2013, borde jag nog göra en summering av vad de tre operationerna faktiskt gett mej: svettas lite mer (-tror att d va anledningen te att ja ofta hade en unken doft. Nu svettas ja ut skiten!!) tål värme ( -tex öppnar ugnsluckan utan problem, kan duscha varmt,träna o drick en kopp té) inga kramper i höger vad  lättare att tugga (- så ja orkar äta mer) har klarare blick (-trots att ja ofta är trött pga för lite sömn)  kan böja höger ben mer   (-men avsaknaden av muskler går det iaf inte så bra) tar upp näringen bättre ms-tröttheten är borta luktar MINDRE illa   knölarna är delvis borta bättre blodcirkulation  varmare fötter (-höger är sådär) gör ej ont när  strålkastar  ljusen träffar mina ögon på vägen mer lyster i hud o hår bättre rörelse i vänster ben mer ork att utföra arbeten inga stickningar i fingertopparna när jag böjer  huvudet Det är ju rätt mycket som skett. Lätt att ...

Jag brukar ha ordnat allt i god tid innan jul, men inte i år. Vet inte om det är ett gott tecken. För trots att all stress är negativ, så börjar jag  känna igen mej så som jag var innan jag blev sjuk.  I söndags var det åtta år sedan doktorn i Östersund gav mej diagnosen. Tjena!   ÅTTA ÅR SEN!!   Galet vad tiden går. Man brukar ju säga att tiden går fort när man har kul, men jag kan inte direkt påstå att jag har haft kul hittills. Men det ska bli skönt med jul.  Jag ska då se om jag lyckats med min kamp att gå upp i vikt. All julmat må ju hjälpa mej lite i alla fall. Inte för mat har hjälpt mej att gå upp så mycket förut. Men av dietisten som jag för en tid sedan gav mej bra råd hur jag med nyttiga fetter bör berika maten mer och så gav hon mej en näring/energidryck som verkar hjälpa kroppen att ta upp näringen.  Samtidigt dricker jag en god smoothie varje dag med ett näringspulver. Det tipset fick jag av min kraniella osteopat.  Efter oper...